Det här med nerverna!

Det är lite drygt 1,5 månad kvar tills första tävlingen, så fort tanken på tävling kommer upp blir man genast lite nervös.
Har alltid haft problem med nervositet, om det nu är ett problem. Under tiden jag spelade hockey var jag nervös fram tills att första bytet var gjort.  Ändå hade jag spelat hockey så många år och spelat ett antal matcher men likt förbannat så fanns nervositeten där varje match. Samma är det när det gäller cyklingen, kan gå och vara nervös en hel vecka innan en tävling, har till och med haft funderingar på att skippa tävlingen bara för den skull.  Men det har jag aldrig gjort utan jag har såklart kört den. Väl där o när starten har gått så släpper det genast. Tror säkert att många känner igen sig i detta.

Anledningen till att jag blir nervös har nog lite med att göra att jag hatar verkligen att förlora eller komma sist. Förhoppningsvis så skulle det väl aldrig inträffa att jag kom sist på en tävling men iallafall. Därför tror jag lite att det kan vara bra att vara nervös, för att jag skulle aldrig tillåta mig själv att komma sist så därför blir de att man tar i mer och vill bevisa att man orkar=).

När det gäller inför denna säsong så är ju saker o ting lite annorlunda än mot vad det har varit andra säsonger.  Har ju fått till en del samarbetspartnes och att Jag har satt väldigt höga krav och mål på mig själv.  Vilket automatiskt gör att man förväntas prestera. Det kommer jag säkert att göra, kommer iaf prestera bättre än föregående säsong. Självklart så har mina sponsorer fått mig att träna väldigt mycket hårdare än vad jag skulle ha gjort utan dom. Låter som att jag sitter här o gnäller men det gör jag inte, jag r väldigt tacksam för mina sponsorer och jag kommer att ha stor nytta av dom trots nervositeten=). Bara att tävla mera.

Träningen rullar på i vanlig ordning nu, körde ett mycket jobbigt pass igår. Fick lite inspiration från Samuel Brännlund, var tvungen till att testa 60/30 passet som han kör. Där man ligger 60 sekunder över tröskel och sedan 30 sekunder under tröskel.  Jag pallade med 10 st sådana på väldigt låg kadens,  alltså en jävligt brant uppförsbacke typ. Det var helt sanslöst jobbigt. 

Idag vart det 1 timmes lätt cykling i mörkret, märktes att det tog på benen igår.  Dom var väldigt sega.
Hoppas på piggare ben imon=)

/Gross